Pensionsgruppen har nått en överenskommelse som bland annat innebär en viljeyttring om vissa förändringar vid beräkning av inkomstpensionen, en översyn av premiepensionssystemet och steg mot ett längre arbetsliv.
Pensionsgruppen
Pensionsgruppen består av Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Gruppens uppgift är att underhålla pensionssystemet och vårda pensionsöverenskommelsen.
Det är i år 20 år sedan vi fick vårt ”nya” pensionssystem, och gruppen anser att systemet i stort sett fungerar bra. Det man nu har kommit överens om är en ”ramöverenskommelse” om förändringar inom 4 olika områden. Man har alltså inte enats om detaljerna, utan om i vilken riktning man ska gå inom dessa områden.
Beräkningsregler för inkomstpensionerna
För indexering av pensionerna används ett särskilt beräknat inkomstindex. Nuvarande konstruktion innebär att beräkningen görs utifrån ett genomsnitt av de tre senaste årens reala utveckling av pensionsgrundande inkomst + det senaste årets utveckling av KPI. Gruppen vill nu uppnå ett aktuellare och enklare inkomstindex genom att index fastställs utifrån förändringen mellan årets beräknade inkomstindex och inkomstindex för föregående år.
För att undvika att pensionsutvecklingen varierar mellan kraftiga nedgångar och uppgångar vill man att balanstalets effekt på indexeringen begränsas till 1/3 av den totala effekten. Både i nedgång och uppgång.
Förändring av AP-fonderna
Gruppen vill att en separat huvudman för AP-fonderna inrättas som ska vara nära kopplad till Pensionsmyndigheten. Tre oberoende myndigheter får till uppgift att förvalta kapitalet, och dessa fonder får jämfört med idag friare placeringsregler.
Premiepensionssystemet
Det finns några problemområden inom det nuvarande premiepensionssystemet, enligt gruppen. Problemen är främst relaterade till:
- Bristande kunskap och intresse hos premiepensionssparare.
- Höga och ibland onödiga kostnader för förvaltning på fondtorget.
- Stor spridning i slutlig premiepension mellan personer som har betalat in lika mycket pensionspremier till systemet.
Arbetet med ett färdigt förslag på hur man ska komma tillrätta med dessa problem ska fortsätta i Regeringskansliet.
Ett längre arbetsliv
En vägledande princip i pensionssystemet är att pensionsåldern ska vara rörlig och att det därför ska vara möjligt att utifrån personliga preferenser och ekonomiska förutsättningar välja när och hur man lämnar arbetslivet för pensionslivet. Den principen är fortsatt viktig, enligt Pensionsgruppen.
Samtidigt finns det ett samhälleligt intresse av att säkra en rimlig pension och en tillräcklig sysselsättning så att en god välfärd kan upprätthållas. Alltför låga pensionsåldersgränser, samtidigt som medellivslängden ökar, ger felaktiga signaler till individen om vad som krävs för att få den pension som de flesta personer förväntar sig.
Pensionsgruppen anser att man bör samtala med arbetsmarknadens parter om ändrade åldersgränser, bland annat om rätten att kvarstå i anställning till 69 år och hur tjänstepensionsavtalen kan bidra till ett förlängt arbetsliv.
Även de med låg pension bör stimuleras till ett senare uttag av pension, t ex lönar sig arbete dåligt när man har garantipension och bostadstillägg. En utredning av hur sådana regler kan utformas bör initieras inom Regeringskansliet.
Socialdepartementet, Pensionsgruppen: Överenskommelse om vissa justeringar i pensionsöverenskommelsen och den fortsatta processen
Kommentar:
Minnesgoda läsare känner säkert igen resonemanget och förslagen på temat ”Ett längre arbetsliv”. Det beror sannolikt på att förslagen är några av de förslag som ”utredningen om ett längre arbetsliv” föreslog. Läs mer om dessa på 13:109.